Fragmentering och segmentering av mediemarknaden

Fragmentering och segmentering av mediemarknaden

År 1966 samlades Sveriges folk över generationerna på lördagarna för att se Hylands hörna på tv. Med en tv-kanal fanns det inte mycket att välja bland och detta gav därför en stark gemensam referenspunkt som människor kunde mötas kring i företagens fikarum och på andra mötesplatser i samhället. På detta sätt har medier i alla tider varit viktiga delar i skapandet av en känsla av kulturell samhörighet och en upplevd nationell identitet.

Låt oss nu snabbspola 40 år fram i tiden. En bit in på 2000-talet är det på sin höjd Schlagerfestivalen och ICA-reklamen som förmår nå ut i lika breda lager. Den explosionsartade utvecklingen av informations- tekniken har inneburit stora förändringar för mediemarknaden och år 2008 står vi på randen till ett helt nytt paradigm för tv-mediet, ett där vår förståelse av rörlig bild kommer att gå alltmer ifrån broadcast vid en bestämd tidpunkt till att bli någonting i hög grad användar- producerat som ständigt kommer att vara tillgängligt via Internet och mobiltelefoner.

Den nya informationstekniknen förändrar inte bara hur vi gör saker, den förändrar också vad vi gör och detta påverkar i sin tur hela våra övriga liv och i förlängningen samhället i sin helhet. Då medierna idag är en så viktig del av vår samhällsbyggnad så är en förändring av dem i själva verket en direkt förändring av samhällsstrukturen. Ändå är dessa förändringars konsekvenser något som sällan diskuteras idag. Efter att privata aktörer släpptes in i tv-nätet så har statens aktiva mediapolitik varit på tillbakagång och det blir allt mer acceptabelt att ifrågasätta svenska Public Service både vad gäller dess form och omfång.

Med utgångspunkt i våra studier av utvecklingen som skett i Sverige under de senaste 40 åren och den långt mer fragmenterade medie- marknaden i USA väljer vi att blicka vi in i framtiden för att försöka uppenbara de frågor som den pågående utvecklingen aktualiserar. Med avstamp i ett flertal olika vetenskapsdiscipliner försöker vi därefter att belysa frågan om vad framtidens tv innebär för oss som individer och samhälle.

De frågor vi vill beröra är dels hur individen påverkas, hur vår identitetsbildning förändras av en värld där geografiska avstånd och landsgränser får allt mindre betydelse. När den absolut största delen av den information om omvärlden vi tar del av kommer oss till handa via medierna – vad blir konsekvenserna av en alltmer fragmenterad och segmenterad mediemarknad? Hur kommer detta att förändra hur vi ser på oss själva och hur vi ser på varandra? Dels om det offentliga samtalet riskerar att gå förlorat på grund av en brist på breda medier, eller om vi kommer att få se en större koncentration kring ett fåtal stora mediehändelser. Hur ser förutsättningarna ut för ett livskraftigt offentligt samtal och vad händer egentligen med den beryktade mediemakten när användarna själva tar kontroll över produktionen?

De externa granskarnas kommentarer

En personlig, bitvis sarkastisk, betraktelse av den framtida televisionens stora ödesfrågor. Utifrån en mycket ambitiös analys av programtrender, produktions- och distributionstekniker formulerar gruppen en rad angelägna frågor om vilka verklighetsbilder som förenar och vilka som får oss att glida isär, om reklam som hotar att invadera det offentliga rummet och privata nyhetstjänster som hotar den personliga integriteten.